& sa att; livet var någonting enkelt.

Men jag kunde inte hålla med dig. 
På en betonglagd äng stod vi du bad mig ta
Kärlek
Lätt som en vind. Men jag var så ung & dumdristig
Tårar rann ner för min kind, 
 
För vem kan glömma att stjärnorna någon gång 
Blir
Stenar? 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0