festligt

går liksom omkring i min egna lilla bubbla och tycker att livet inte alls är speciellt roligt. jag hatar att känna så! det är den värsta känslan osm finns. jag vill vara glad och njuta av livet, men just nu känns det så himla.. jag vet inte ens?
min lägenhet ser ut som helvete (jag orkar verkligen inte städa), jobbet är typ sådär.. dom 2 första timmarna på varje pass vill jag ta livet av mig (sen efter det går det skitbra av någon konstig anledning) och skolan vill jag nog inte ens gå till när den väl börjar och det vet jag inte ens varför. sjukt irriterande.
Jag är så himla van vid att kunna göra vad jag vill en hel sommar och ha skitkul 24/7 i 3 månader och den här sommaren blev precis tvärtom. fattig och jobbar.

Jag hatar att tänka att man inte duger eller att ens liv är så tråkigt. jag måste ändra tankemönster helt klart.

i lördags när jag kom hem varja ledsen.. tänkte först säga att jag inte vissta varför men såklart jag vet. vem fan vill va ensam?


jag vill inte va i solna så nu åker jag hem till en tom lägenhet i sickla isället.
<3