festligt

"det händer alltid mig" sa jag i fredags när han sa förlåt. och jag sa det till adela och cissi. och sen sa lisa det till mig. oturen finns liksom alltid med mig!
att vara ledsen över allt det som hänt det senaste året gör allt bara ännu jobbigare. det gör tusen gånger ondare. hade allt annat inte hänt så hade det som jag fick veta i fredags (och lördags) inte varit någon big deal. det är som om någon står och skriker i örat på mig hur ovärd jag är. åh jag vet, det är inte så.
sen får jag kanske ta och skylla mig själv också för att jag faller lika lätt som en jävla 3åring.